BLOG

La familia och det där med sömn igen

DSC_0209

När Hanna var här och hälsade på bad vi henne knäppa en familjebild. Det är ju så sällan vi hamnar på bild alla tre och jag tycker att det hade varit kul med en familjebild i hallen. 

 

DSC_0210

De blev rätt sköna, bilderna på familjen W. 

 

Hörrni, jag har ju inte återkopplat om det här med sömnen. Ni var ju så många som hade massa bra input när jag beklagade mig över att Alma inte sov som bra som vi önskat. Det här med små barn och sömn är ett intressant område för oss småbarnsföräldrar, det blir ju lixom det när man inte fått sova en hel natt på si sådär 8 månader :-). Och det verkar finnas lika många lösningar som det finns familjer. Och tur är väl det då vi alla är olika! Jag tycker dock att det är viktigt att man unnar andra att finna sin lösning. Alla är som sagt olika, både barn och föräldrar.

Här hemma hos oss har vi valt att försöka lära Alma att sova i egen säng i eget rum. Helt enkelt för att ingen av oss sover speciellt bra när vi sover ihop. Ända sedan Alma var nyfödd har hon sovit bäst i sin egen säng, sedan vill hon gärna att den ska stå inne hos oss. Men inte heller det var optimalt då vi alltid väckt henne när vi gick och la oss. Alma har väckt M under natten (mig med, men det fanns det ju en poäng med). Oxå har M och Alma väckt mig på morgonen. Ett himla massa onödigt väckande med andra ord. Så för oss har det känts viktigt att Alma sover i sitt eget rum men ojoj, det har varit lite jobb. Första nätterna blev det inte många timmars sömn men det har bättrat sig! Två nätter har vi fått sova hela natten sedan vi flyttade in Alma till hennes rum. Hurra säger vi!

Vi har kört på taktiken att låta Alma skrika lite innan vi går in och stoppar om henne. En mildare natt-variant av 5 minuters metoden kan man nog kalla den. Vi har nämligen aldrig haft problem med att lägga Alma, klockan sju somnar hon utan knussel. En godnattsång och en puss på kinden är allt som krävs. Kanske för att vi lagt henne klockan sju och kört samma rutin sedan hon bara var några veckor gammal. Men när hon vaknade på natten i eget rum, det var då problemen började för oss. Men nu har vi helt enkelt låtit henne hålla låda en liten stund för att ge henne möjligheten att somna om på egen hand. Och det verkar funka, det händer oftare och oftare att hon bara gnyr lite och sedan blir tyst. Tja, och eskalerar gnället till gråt, då har vi gått in. Lungnat och stoppat om. Man hör ju lixom skillnad på lite gnäll och på “riktigt” gråt. Och har vi inte kunnat lungna henne har hon fått följa med in till oss också har hon ägnat småtimmarna till att sparkas och dra i hår… Som i natt tex, Alma kom in till oss vid fem och sedan gick det inte att sova mer (tack gode gud för kaffe). Det där sista är vi dock attans sugna på att bli av med, det är ingen som sover ordentligt då. Men som sagt, vi går i rätt riktning och är hoppfulla om att vi snart slipper blir väckta på nätterna.

 

Hur har ni det hemma hos er?

 

KRAM Sara

Comments

  1. Vad skönt att hitta rutiner som funkar. Här hemma har vi det lugnt just nu och alla tre sover som stockar hela nätterna :) . Även om Lilly vaknar nån gång och vill ha mat (eller ja, hon är knappt vaken ;) ). Ha nu en toppendag. kram

  2. Anna Vikström 10 October, 2013 Reply

    Det där med sömnen är inte lätt! Men det är bra att ni vet hur det funkar bäst för er, för som du skriver alla familjer är olika! Vi har kämpat med sömn i snart 6 månader...och det går sådär...:( Ellie sover i sin egen säng på sitt rum, men oftast vaknar hon mellan 2 o 5 och vill komma över till oss. Och det hade varit ok om hon kunde bara somna - det gör hon inte så länge både J o jag är i sängen, så nån av oss får alltid gå o lägga sig i gästrummet... Jobbigt! Och nu för att ge en av oss möjlighet att sova hela natten, går den som tar lilla på natten o lägger sig i rummet bredvid o hämtar lillan när hon blir ledsen utan störa den andra. Ingen bra lösning känner jag, men åtminstone vi både får sova varannan natt. Hoppas att Alma lär sig att sova i eget rum snart! Kram på er!

  3. Linn 10 October, 2013 Reply

    Det låter som att det går framåt! Bra det, sömnen är ju så otroligt viktig för återhämtningen. Hur det är hemma hos oss? Ja, hos mig och katten. Nu ska du få höra. Nils är trots sin ålder fortfarande ett aktivt nattdjur med stark jaktinstinkt. Våra första fyra år tillsammans levde vi i mindre lägenheter där vare sig utomhusliv eller separata sovrum var att tänka på. Under de fyra åren sov jag nog inte en hel natt, även om det var som allra värst det första året då kattungebuset fortfarande virvlade i honom. Under åren i hus så har Nils antingen varit ute om nätterna eller fått finna sig att vara på nedervåningen nattetid. Då har jag inte hört honom jama och kunnat sova gott. Men nu är vi tillbaka i lägenhet igen, och därmed de sömnstörda nätterna. Jag försöker släppa ut honom när jag går och lägger mig, men ibland går det bara inte. Då väcker han mig cirkus tio i två (han är som en klocka!) och ger sig inte förrän jag har gått upp och öppnat fönstret där han har sin kattrappa. Vid fem i sex (japp, som en klocka) jamas det utanför fönstret och det är dags att gå in. Ibland gör jag misstaget att gå och lägga mig igen efter det, och då försover jag mig ohjälpligt. Det är de nätterna han är ute. När han tycker att det är lite för kallt och helst är inne blir jag väckt ett par-tre gånger per natt. Han hoppar upp i sängen för att tala om att han ska äta, kissa... eller så vill han bara gosa lite. Visst kan jag stänga sovrumsdörren och låta honom hållas, men jag är inte så sugen på att bli vräkt ur lägenheten för att grannarna störs av en skrikande katt på nätterna. Oj. Det här blev långt. Ett engagerande ämne. Behöver jag säga att jag längtar efter att flytta till hus igen? :-)

    • lifeinsingapore 14 October, 2013 Reply

      Hahaha! Tänk som en liten katt kan ställa till det. Och hjälp vilket envis liten rackare du har. Hanv erkar veta precis hur han vill ha det!

  4. Hannah 10 October, 2013 Reply

    Låter ju toppen för er - visst är det underbart med sömn :D Vi har kört precis som ni gjort och det passar även oss. Dessvärre så funkar det inte på alla barn har vi märkt. Elis ska fylla tre och är fortfarande den som är uppe och stökar på natten, Vega är 10 månader och hon har sovit och sover fortfarande hela natten! Problemet med Elis har alltid varit att han inte är svår att söva utan att han vaknar under natten av oklar anledning. Sedan somnar han om lätt igen men då är alla redan vaken. Som häromnatten, då vaknade han fyra gånger, vilket är standard. En gång skrek han som en stucken gris "nattskräck", två gånger var han upp och kissade, en gång skrek han efter snutten. Ibland sliter jag mitt hår och undrar om det alltid ska vara såhär? Ska vi aldrig få sova någonsin igen? Andra dagar (nätter) suckar jag och accepterar läget :)

  5. Caroline Fernström 10 October, 2013 Reply

    Hejsan! Tack för en underbar blogg som gett mig mer insikt i både Shanghai och Singapore. Började läsa din blogg för ca 1 år sedan när du bodde i Shanghai och har följt den dagligen sedan dess. Just nu sitter jag i Suzhou utanför Shanghai och flyttade hit för 1.5 månad sedan. Är 20 år och pluggar kinesiska på universitetet samt jobbar på ett företag som producerar butiksinredning. Wow vad jag älskar Kina och inte minst Shanghai. Åker ditt väldigt ofta. Tyvärr har jag inte så stor koll på bra restauranger och uteställen i Shanghai, har hört att det ska ligga många fina ställen vid the bund. Men varför jag vänder mig till dig är för jag sett att du har stor koll på Shanghai. Om några veckor kommer min pojkvän hit för att besöka mig och vi har bokat in några hotell nätter i shanghai. Jag undrar om du har några bra tips på romantiska restauranger med fin utsikt, härliga klubbar då båda vi gillar att gå ut. MEN finns ett problem. Min pojkvän är otroligt allergisk mot alla slags nötter så vet du någon restaurang där risken för att få i sig nötter är minimal? Kan prata och säga på kinesiska att han är allergisk men vore skönt att komma till ett ställe som har någorlunda koll på västerlänningar och engelskan. Tacksam för svar! Tack för din blogg och fortsätt som du gör:) Kram C

    • lifeinsingapore 12 October, 2013 Reply

      Hej! Så kul att ni är på väg till Shanghai. Min absoluta favorit på the Bund är mr & mrs bund. Fransk mat och nu kan prata med personalen och vara säkra på att maten är utan nötter. På våningen ovan finns en bra klubb som heter bar rouge. Have fun!

  6. Monica-Mamma till Alfred 10 October, 2013 Reply

    Åh, denna sömn som man saknar så mycket!! ;) Här hemma är det helt okej faktiskt. Sen finns det ju riktiga skitnätter men som tur är så händer det inte så ofta. Alfred sover i egen säng och har gjort det enda sen han föddes. Sängen står fortfarande inne hos oss och än så länge tycker jag det funkar :) Fast ibland skulle jag gärna vilja att han sov i eget rum då man tassar på tå när man ska gå och lägga sig och jag kan sakna att kunna ligga och prata med Magnus (och göra annat) ;) innan man somnar. Alfred somnar runt 19-20 på kvällarna och då somnar han själv i sin säng. Någon av oss sitter alltid bredvid då det kan ta en stund innan han däckar. Ibland gnäller han men då låter vi honom ligga kvar men börjar han gråta så tar jag upp honom och vaggar hon lite och sen lägger ner honom. Som du skrev så hör man ju skillnad på gnäll och riktigt gråt.. Detta funkar toppen för oss just nu men när den dagen kommer då man bara kan lägga honom och han somnar på 2 röda är efterlängtad :) Han sover oftast hela nätterna med en matpaus ;) Jisses, vilken lång kommentar det blev nu :) KRAM!!

  7. Sandra 10 October, 2013 Reply

    Vad skönt att det har blivit bättre med sömnen! Du har helt rätt i att alla familjer måste hitta det som passar dem bäst och för oss har det också fungerat bäst att Aston sover i sin egen säng (i vårt rum). Nu sover han hela nätter men kan vakna och gny efter nappen någon gång. Jag hade mer än gärna flyttat in honom till eget rum nu men vi bor i en tvåa så vi får vackert dela rum ett tag till, tills vi väljer att flytta till något större :-) Kram!